[[Site/Publish_:_unsupportedBrowser]]

Jag bor tillsammans med mina två tonårspojkar i Skutskär, strax söder om Gävle. Att bevara och behålla rasens egenskaper är något som är väldigt viktigt för mig. Det viktigaste för mig när det gäller avelsarbetet är hundens temperament. Jag vill att den ska vara stabil och social. Sedan vill jag att den ska vara välbyggd och se ut som den ras den kommer ifrån. Är den sedan en ”Riktig Stjärna” så är detta bara roligt och något jag ser som ett plus.

 

 Mitt ”Hundliv” började när jag var i 7-8 års ålder. Det var på den tiden när det var vanligt att man som barn kunde komma och plinga på dörren för att ta ut grannens hund. (Gör man ens så idag!?) Eller som i mitt fall grannarnas hundar. För det handlade inte bara om en hund utan om flera stycken av många olika raser. Och tänker man tillbaka så kan jag inte för mitt liv förstå hur man på den tiden kunde låta en åttaåring gå ut med bl.a. två stora schäfrar. Men glad var ju jag förstås.

 

Den första hunden som kom in i vår familj var en stor vit koloss av rasen pyrenéerhund.

Igloo som han hette var en underbar kompis som fick följa med mig i ur och skur. Ett starkt minne han lämnat kvar hos mig är den gången vi skulle ut på promenad i snö och halka. Framför oss dyker det upp en katt som bara måste jagas bort. Och eftersom Igloo vägde bortåt femtio kilo så var det ingen match för honom att släpa iväg en tjej i elvaårsåldern. Det blev till att åka på rumpan i ca hundra meter, för inte ska ni ju tro att jag släppte kopplet som man normalt kanske gör. Nejdå inte jag, inte. Katten försvann in i en buske och så var den resan över. Kan tillägga att det var svårt att sitta i några dagar efter den färden…..

 

Den första helt egna hunden köpte jag innan jag fyllde sexton. En schäfertik vid namn Axa. Jag sålde moppen jag fått när jag fyllde femton och köpte mig en egen hund. Hon var inte den mest stabila egentligen utan en väldigt vek och ibland även väldigt feg liten tjej. Hon är den hunden som har lärt mig väldigt mycket om att träna hund. Eftersom hon hade det temperament hon hade så gällde det att vara påhittig när det gällde träning och tävling. För med henne så började även min karriär på lydnads/bruksplanen. Jag hade även tillsammans med Axa så småningom ett par svarta Riesenschnauzer, Cento och Drutten, från kennel Koxpomonas, och det var då mitt stora intresse för trimning och utställning tog fart.

 

 

Att det blev cairnterrier så småningom har jag CH Sarimont Skallagrim att tacka för. Jag och min syster var på Stora Stockholm i början av 80-talet när vi såg honom vinna BIS. Att en så liten hund kunde utstråla en sådan självsäkerhet och attityd!! Det fick mig verkligen att smälta och jag bestämde där och då att skulle jag någon gång ha en liten hund så måste det bli en Cairn.

 

 

Så 1986 kom han då in i mitt liv. En liten kille vid namn Tribun’s Tom Trick. Det är också han, som så småningom fått ge namn till min kennel. Jag fick äran att köpa honom från Ewa Söderwall. Det är jag än idag tacksam för. En välbyggd och tuff liten kille med en härlig attityd och utstrålning. Han älskade verkligen att showa och visa upp sig i ringen och jag åkte landet runt med honom. Från Gällivare i norr till Falkenberg i söder.

Han blev så småningom Svensk och Norsk Utställningschampion och idag är det inte ovanligt att hitta honom bakom många av världens                                                      ledande linjer.

 

 

Min uppfödning startade redan i början på nittiotalet då jag hade ett antal kullar. Men av olika orsaker så har den legat vilande en tid för att nu åter börja blomma upp. Under tiden som gått sedan min senaste kull så har det funnits flera olika raser genom åren. Så som toy/dvärgpudlar, dvärg-schnauzer, schäfer, tervueren och dobermann. Flera av dem har bara hamnat hos mig för att de har varit en speciell individ eller har behövt ett nytt hem. Men även om jag inte haft cairn i huset hela tiden så har de hela tiden funnits i min närhet (eftersom jag trimmat cairn sedan sena åttiotalet) och sedan min allra första, Tribun’s Tom Trick, alltid legat mig väldigt varmt om hjärtat.